Hejsan 💙

Jag är inte en person som ger några nyårslöften för jag vet att jag aldrig kommer att hålla dom ändå. Men till detta året bestämde jag mig för två saker jag faktiskt skulle kunna fixa...hela året. Haha vilken go tro jag har på mig själv 😂.

För det första skulle jag röra på mig mera...typ en tio minuters promenad varje dag. Vi började till å med innan nyår...vilket var tur för sen blev jag förkyld och alla vet hur viktigt det är att ta det lugnt när man är dålig. Efter att jag blivit frisk så har det både varit snö...ca 3 mm och isiga vägar...och alla vet hur lätt det är att halka och skada sig på den förrädiska isen...ja ni förstå själv vart det barkat hän. En vecka hann vi i alla fall med med mannen å jag. Nu väntar jag på varmare tider och isfria vägar.

Det andra jag skulle göra var att utmana mig själv med att rensa bort 1000 saker ur vårt hem under hela detta året. Det har gått trögt men så fick jag ett ryck och i dag har vi fyllt bilen med diverse prylar som inte fyller någon funktion här hemma hos oss och lämnat på tippen. Två kassar med böcker och tallrikar blev det också till återbrukets container som de har på tippen. Sammanlagt lämnade 79 saker vårt hem plus en jäkla massa annat jux som jag inte art bestämde. Det var en glad liten jag som lämnade tippen tillsammans med mannen. Här ska rensas hela året och jag tror inte det kommer att bli problem att få i hop de där 1000 sakerna. Jag räknar såklart inte skräp som ändå ska kastas utan konkreta saker, men trasiga leksaker räknas.

Bara för det är kul så har jag skrivit upp vad som lämnat vårat hem. Blev smidigt att räkna sakerna också märkte jag.

Dock undrar jag över vissa presenter barnen fick när de var små...ingen av oss fattar vitsen med tex denna...

Det är en jeansväst i keramik eller betong...tung som fan och dammsamlare nr ett. Ett gäng såna konstiga saker har nu äntligen åkt i väg. Förhoppningsvis kommer de att ge några kronor på återbrukets loppis. 

Har du gett några nyårslöften och hur har det i så fall gått?

Kram 💙

Hejsan 💜

Det här med att vara glad...happy happy. 

Ja att vara så glad inombords är härligt även om huvudet värker, kroppen skriker av trötthet och vänster arm känns som ett gäng bin har stickparty i överarmen...men jag är så glad ändå.

I går var det äntligen dags att få ett stick i armen....som jag längtat.... Fuck you covid-19 och nu ser jag framemot att möta det nya normala.

Alla tycker vi olika om just vaccinet mot covid-19 och det får man ju såklart göra och var och en väljer själv om man vill ta vaccinet eller ej. 

För min egen del har jag aldrig tvekat om jag skulle vaccinera mig eller ej... Dels jobbar jag i prio 1 gruppen men jag ser det även som mitt samhällspliktiga ansvar att ta vaccinet och på så sätt bidra till att minska smittspridningen.

Biverkningar finns det säkert som kommer att dyka upp ju fler som får vaccinet men jag själv är inte rädd för biverkningar utan jag får ta det då om jag får några. Givetvis önskar jag att alla slipper biverkningar 💓.

Hur står du till att vaccinera dig mot covid-19?

Kram 💜

Hejsan 💚

Har precis läst Fnulans blogg, där hon skrev om sitt legobygge tillsammans med sitt barnbarn...ett fint Elsa slott. Lite konstigt att jag läste detta nu då jag i gårkväll tänkte att jag skulle skriva om mannens nya "snöa in sig grej"...ja just legobygge. Men i gårkväll kände jag att det var mer läge med en film än att blogga så det blev två timmar med den ganska kassa filmen The midnight sky istället...med facit i hand så hade lite legobloggande varit mer givande.

I julas fick barnbarnen en del lego och då pratade mannen om för dom att vi har mängder av lego. Riddarborgar, slott, flygplatser, rymdstationer, rymdskepp osv. Några dagar efter jul när barnbarnen var här för att smasha pepparkakshuset så tog vi tsm med barnbarnen fram allt lego. Vi har mycket lego...mängder av lego.

Mannen står för byggandet och jag för suckandet... Allt lego är i "stora rummet" nu och gud nåde honom om jag ser en legobit i tv rummet haha. Nä det är så skönt att allt är där inne och jag kan stänga dörren om det så jag slipper se det. Som sagt så står mannen för bygget...själv tycker jag det är svin tråkigt att bygga lego iaf efter beskrivning. Men visst hjälper jag honom att leta bitar och jag har sorterat legot efter färg i stora backar, små detaljer för sig och diskat av alla bottenplattor...snäll fru jag är.

Detta är bara en del av alla byggen som nu invaderat vårt "stora rum".
Jag längtar till helgen då barnbarnen kommer hit och ser vad deras morfar har byggt i hop sen de var här sist. 

Här är min lista på hur jag överlever min lego tokig man.

1. Avsätt en plats i hemmet för lego, där och ingen annanstans får han ha sitt lego.

2. Var den snälla frun och var behjälplig när han inte hittar just den legobiten som behövs nu. Smek hans huvud lite lätt samtidigt som du låtsas att du letar när du lutar dig över honom, har du tur hittar du biten mitt framför er.

3. Kommer han inte när du kallar att det är mat så skit i honom, ät själv medan du scrollar på mobilen. Njut av lugnet men stäng först dörren om legorummet så du slipper höra skramlet av lego när han öser runt legot i backarna. Och det är faktiskt han som får äta sin mat uppvärmd.

4. Beröm honom när ett bygge är klar...då blir han glad.

5. När han lagt upp ett bygge på instagram så var snabb med att gilla det...då blir han ännu gladare.

6. En glad legobyggande man faktiskt guld värt för man får Tv för sig själv.

7. Du kan läsa din bok utan att bli störd av någon som vill dra ut dig på kalla promenader.

Lego i all ära men nu längtar jag efter lite vårkänningar.

Kram💚

Hejsan 💛

Visst är det mer än jag som har saker man knappast visste man har förrän de dyker upp framför näsan på en...snälla säg att det finns fler som jag...snälla.

I dag såg jag den där lådan längst ner i det gamla furuglasskåpet som mannen fick när han fyllde 30....antikvärde på det skåpet liksom...vad är då värdet på mannen kan man undra? 💖

Precis när jag drar ut lådan så minns jag att det bör finnas flaggor där i....födelsedagsflaggor gjorda på slöjden av barnen och fina dyra flaggor från något tenngjuteri från när barnen var så små att de inte visste vad slöjd var för något. Jajamensan det fanns och finns gott om flaggor i den lådan och där får de stanna tills jag känner för att dra i det. Jobbigt att lämna över något till de vuxna barnen som man helt glömt existerat för mindre än en timme sen eller bara ett svep själ att stänga lådan igen. 

Men i lådan fanns även något jag faktiskt inte fattar att vi har....tada... servettringar...18 st till å med. Vi fick de säkert i bröllopspresent för det var sånt som var på mode då, då gav man liksom bort en massa guld och silver paltinerade fat och brickor och tydligen även servettringar. 12 st likadana och 6 st liknande. Lite kul faktiskt att jag helt förträngt dom där servettringarna då jag under åren som gått funderat på att köpa. Nu måste de göras vid då de ser för jävliga ut efter alla år i sina helt oöppnade små kartonger och i sitt silkespapper har rostat lite och de andra blivit mjölkiga. Nu får jag nog allt be mamma om hjälp...

Håll med om att det är kul att hitta saker i sitt eget hem, saker som man någon gång känt att just det borde man äga.

Servettringar blir mitt nya när man återigen kan träffas och äta en god måltid tillsammans med släkt och vänner.

Kram från kärringen med skattgömmorna hon inte visste fanns eller förträngt....

Hejsan 💜

Kräksnöar..... är det det nya ordet för snö som vräker ner? Jag har faktiskt aldrig hört det innan men nu dök det upp i mitt insta flöde under en bild från en mycket snöig väg någonstans i Hälsningland.

Kräksnöar...mmm...tror kräksnöar får bli årets första nya ord och jag hoppas få slippa använda det i vinter för jag vill ha en grön skön vinter..upps får man ens önska det i tysthet utan att få skäll av alla vinterälskare?

Nu kan man ju också undra varför det i mitt insta flöde dyker upp bilder från polisen.....dessutom långt i från mitt hörn av Sverige...

Just nu kräkregnar det iaf här hos oss (utomhus alltså) och kärringen är så tacksam att det är regn och inte snö. 

Fast helt ärligt hörs kräkregn inte så ok som kräksnö och mer ärligt att båda hörs som en vidrig vinterkräksjuka...

Kram 💦

 God fortsättning 💝

Julen har gjort sitt nu och är så gott som ner packad här hemma...bara granen kvar. Ni som hängt med ett tag minns kanske att i denna familjen är det ett årligt tjatande om de där julgranarnas vara eller icke vara.

Ute har vi en STOR alldeles förvuxen gran som har ljus i sig varje jul. När de väl är på får de j**la ljusen sitta kvar...tyvärr är det något som mannen ofta glömmer bort på sommaren när han klipper gräset....klipp klipp så är ljusslingan kaputt. 2019 köpte vi en ny slinga och den höll precis över julhelgerna. Eftersom det var fel på slingan så fick den tas ner igen och lämnas tillbaka. Det är liksom inte bara att klättra upp på en liten stege och ta ner ljusen. Granen är hög och börjar komma till åren, vinglig och lite hällörad. Nya ljus köptes och sattes upp till denna julen...samtidigt höll jag andan i nån timme för det är så läskigt när de två männen klättrar upp där och håller på. Granen blev så fin så fin där den lyser ut mot vägen.

 Sen har vi då granen i andra sidan av trädgården...en modern skapelse från Montejaur som vi fick av ena sonen 2019. De är bara så underbar och pryder sin plats mitt i gräsmattan.

Julgran inomhus är ju ett måste och här har vi då det som år efter år skulle kunna vara ett skillsmässoämne... Jag vill ha vanlig gran och mannen en plastgran...möjligen har han kunnat tänka sig en kungsgran. Denna kärring har vunnit år efter år eftersom hon fixat det mesta själv när det gäller den j**la granen. Men denna julen så hände något med mig och det var inte så viktigt med riktig gran längre...viktigare var att vi fick jul i huset och då är ju en gran bästa julskaparen. Eftersom det var ganka långt kvar till själva julen så gick det ju inte med en riktig gran för då hade den barrat klart till den 24de. Alltså föll valet på en plastgran. Jula hade det jag letade efter och till bra nedsatt pris med. Tada skåda vår finfina plastgran...

Älskar den så mycket...blev kärlek redan inne på Jula haha.  Den är så perfekt...dock lite stor i omfånget där den står men jag drog runt den i hela nedan våningen för att finna den perfekta platsen för den och det är faktiskt där för där ser man den när man kommer hem och i från alla vinklar utom när man sitter i soffan med ryggen emot den.

Nu är den avklädd från allt pynt men ljusen får fortsätta sprida sin glans i tvrummet....tills vi vet var vi ska förvara en bred grön skapelse på 210 cm... Jag vägrar plocka av alla pinnarna och trycka ner i kartongen. Ev får den stå i hallen där uppe med några vita lakan om sig...ni vet som ett stort vitt spöke som anfaller en när man går på toa på natten...

Detta var den fina historen om våra julgransproblem jul efter jul. 

Kram