lördag 2 februari 2019

På senare tid har denna lilla går mus gått och fått humör. Humör har jag väl alltid haft men jag har varit bra på att hålla igen och sällan öppnat käften hur fel eller dumt jag än tycket något varit. Musen har tryckt i sin hörna...grå och tyst som dammråttorna under soffan. 

Som sagt så har den grå musen börjat öppna käften när hon ansett det varit fel, galet, dumt osv.   

Ta tex detta.....Bredvidgång på helg av icke svensktalande personer... snälla och trevlig på alla sätt och vis.... men med en helt annan kultur än vår svenska. Helt plötsligt är det min uppgift att lära dessa personer en massa under helgen då vi redan är lite personal som jobbar. Min ekvation gick inte ihop....jobba med allt ansvar, jobbar med människor, lära bredvidgångarna jobbet, förklara med tecken och gester för de förstår inte vad jag säger på svenska och samtidigt hålla reda på mediciner, anhörigas oro, fixa alla måltider och vara den leende personalen som alla tyr sig till när de inte förstår varför det är personer där man inte ser vem det är pga sjalar och huvudbonader...är det en man eller kvinna? Dom blir oroliga när den enda personen i personalen (övriga var vikarier då det var både sjukt och vab) den känner igen är stressad och inte har tid med dom för hon måste fixa allt samtidigt hon ska lära ut svenska språket, svenska kulturen och det svenska arbetssättet till personer med sjalar och stor vuxna män som ser ut att komma direkt från ett gym eller nåt annat där musklerna svällt fast de ändå inte är mer än en tonåring i sättet. 

Jag genomled helgen....sa i från med besked på måndagen...ja jag svor visst oxå, det har jag iaf fått höra....själv minns jag inte för jag var alldeles för upprörd hur lite vi ordinarie personal är värda. Jag har fått höra att jag var en besvikelse som inte var tacksam att jag faktiskt fick personal....öööö...med facit i handen vet jag att jag definitivt gjort ett så mycket bättre arbete helt själv. Jag fick oxå höra att jag har attityd....negativ attityd.....

Attityd.....fine...nu jublar jag lite för äntligen har den grå musen tittat fram ur tryggheten bland dammråttorna under soffan.....Äntligen......händerna i luften och vågen på det...wow liksom.

Att säga till mig nu om något som någon tror sig veta bättre än mig det får stå för den personen...vilket en fick känna av i veckan. Vi valde att göra på ett sätt pga av en anledning som vi förklarade och som på intet sett störde någon och det blev en bra sak för den berörda. Då ska man få skit för det och helt plötsligt så anklagas vi för än det ena än det andra. Denna lilla grå mus vek sig inte en tum........

Jag har lite dåligt samvete för personen som började fick en del mothugg och mådde nog inte så bra i det hela men det gjorde inte vi andra heller. Får kanske be om en liten förlåtelse nästa gång vi ses...en grå mus förlåtelse.....

Nåja den lilla grå musen börjar visa attityd och kryper så smått fram från sin gömma under soffan. På gott och ont. Inget är lätt...inte ens för en grå liten mus.....


Kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar