fredag 23 februari 2018

Hejsan hoppsan alla glada fredagsfirare.

I dag var det tänkt att jag skulle ta tag i mitt liv så jag fångade in det redan tidigt i morse. Är ledig så lång sovmorgon hade suttit finfint men jag tänkte va fan ska jag ta tag i något så är det att inte somna om utan klev upp kl 07.00. Härligt att veta att kollegerna snart var i full gång med dagens jobb haha. 
Nåja upp, ut med hunden, frukost, ut med vårrusig lycklig hund igen i trädgården och sen ringa ett viktigt samtal, hmm de svarade inte så jag funderar nu på om det är så viktigt för dom eller för mig att jag kan skita i det om dom inte ringer upp. 

Sen då.... jo sen fastnade jag här. Läst bloggar, Aftonbladet, lokala blaskan, letat kläder som denna mindre smickrande kropp kan bära utan att man ser ut som ett tält typ. Samtidigt så kränger jag kina puffar och dricker te.....

Jo tack jag måste ta tag i livet... och min vikt. Vägde mig i går och det var värre än jag trott, jag har sakta men säkert gått upp i vikt sen olyckan. Tröst äter och rör mig dåligt. Jag måste verkligen hitta motivationen att äta bättre, mindre sött och mera nyttigt. Hitta sätt att röra mig på som inte frestar så mycket på skadan. Vardagsmotion helt enkelt och gå på det där finfina löpbandet, gäller ju att passa på medans vi har det till låns. Vägrar gym, jag är för fan en valross just nu. En valross med hängbuk är väl ett mer passande ord.

Livet i sig är egentligen superbra men som i allas liv finns det motgångar och spöken i garderoben. Sorgen sen snart två månader tillbaka börjar ge med sig och jag hoppas så att vår älskade prins finner lyckan igen. Den där skumtomten från ett tidigare inlägg, undrar om jag någonsin kan äta skumtomtar igen utan att tänka på detta?

Men tyvärr finner jag ingen som helst motivation att ta tag i min vikt. Körde ett test på viktväktarna på nätet i morse och jag ligger på gränsen till fetma.....mycket mycket nära gränsen alltså. Jag har aldrig, inte ens när jag varit gravid vägt så här mycket. Det är tungt att bära på, känns i ena knäet och jag tror att min skada kommer att må sååå mycket bättre utan alla dessa extra kilon. Jag kommer iaf att må så mycket bättre med några (läs många) kilo mindre.

Jag älskar att äta choklad och hemmagjort godis. Dricker inte läsk och kaffe, utan vatten och te. Gillar inte att laga mat men älskar att äta om maten tilltalar mig. Jag måste verkligen ta tag i detta, det finns ju en hel del att jobba med, att övervinna osv.

Vad ska jag göra för att finna motivationen? Har ni några tips så hojta till.

Nu ska jag ta en runda på löpbandet och fundera på hur jag ska finna motivationen.

Kram 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar