Å herregud...jag blev visst tant på riktigt.

Här har jag gått och skämtat i nåt år och kallat mig själv för tant i olika situationer som jag hamnat i. Typ glömska, skadat ben, längtan efter pensionen?, när man lekt med barnbarnen och vid diverse akrobatiska övningar med mannen. Skämtat och haft mig och när jag fyllde år och fick en nolla efter femman så skrev jag på insta att nu är jag tant på riktigt innan var det bara fejk. Fick en kommentar....när är man tant? Jag blev ställd och svarade inte.

Ja när tusan kan man kalla sig tant och vad är egentligen en tant? 

Men två gånger nu får jag väl säga att jag verkligen känt mig som en tant eller ska jag säga kärring..... då jag fått kärringakänningar . Helt plötsligt utan förvarning blir jag varm så jag tror jag ska koka sönder inombords, svetten lackar, huvudet är knallrött och fötterna kokar och dojsen åker av fort som fan. Fy fan vad jag hatar det..........

Tanten kom visst även hon i klimakteriet, ja vafan trodde jag liksom, att jag skulle klara mig undan eller?

Frågan kvar står dock....när blir man tant? Är det när man börjar känna sig gammal o grå, kommer i klimakteriet, vid en viss födelsedag eller när man slutar att ha roligt och blir en stuesittare? 

Den dagen jag slutar att....... 

*ha skoj 

*"dansa på bordet"

* heva jägershots

* dricka lite för mycket vin/bubbel

* övergått till rödvin

* busa med barnbarnen

*ha poolparty

*älska vinter

......den dagen får jag sluta kalla mig tant och bli en bitter kärring istället. 

Man får kallas sig vad man vill, jag kallar mig tant, stolt tant hehe. Men lova att säga till mig den dagen ni upplever mig som en sur bitter kärring så jag kan ända mig, rannsaka mig själv och förhoppningsvis hitta tillbaka till den tant jag är i dag, tanten jag trivs med.

Puss på er